I sopsugens nedkast för matavfall (organiskt avfall) gäller följande:

Ja tack:

• Matrester: färska och tillagade, fisk och kött, grönsaker, ägg (även skal), bröd, kakor och frukt.
• Kaffesump och tepåsar.

Nej tack:

• Grova köttben och hårda skal från till exempel krabbor
• Aska från ved
• Cigarettfimpar, snus och tobak
• Dammsugarpåsar
• Kattsand och hundbajs
• Föremål av metall, plast, gummi och glas
• Miljöfarliga ämnen som lösningsmedel, termometrar, mediciner, kemikalier, färg och batterier
• Textil

Vad händer sedan?

• Matavfallet rötas. Då bildas biogas. Biogasen kan användas som bränsle till bilar, bussar och lastbilar. Gasen kan också användas för att producera el och värme. Matavfallets näringsämnen återförs till naturens kretslopp.

Tänk på detta när du sorterar ut ditt matavfall:

• Använd alltid de specialtillverkade papperspåsarna. Dessa är tillverkade av våtstarkt papper (som släpper igenom vattenånga men inte vatten). Matavfallet får inte packas i plastpåsar eftersom dessa inte är biologiskt nedbrytbara.
• Ställ påsen i hållaren. Om påsen ställs i en vanlig hink kan vattenånga inte cirkulera och påsen blir då blöt och går sönder. Hållaren kan med fördel hängas på insidan av skåpsluckan.
• Vik gärna ned kanten på påsen. Den får bättre plats unde diskbänken, står stadigare och riskerar inte att bli så full att den inte kan förslutas.
• Låt blött avfall som potatisskal och kaffesump rinna av i vasken en stund. Varför inte skala direkt i ett durkslag så rinner vattnet av under tiden.
• Lägg gärna extra papper i botten (t ex tidningspapper eller hushållspapper) om du är orolig för att det ska läcka igenom.
• Förslut alltid påsen innan den slängs. Vik ner kanten och kläm till. Förslutningen är viktig för att det inte ska kladda och lukta.
• Påsen bör inte stå längre än tre-fyra dagar, så byt den då även om den inte är full.
• Kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsförening för att ta reda på var det finns tomma påsar att hämta.

Du som har avfallskvarn:

• Tänk på att spola kallt vatten när du lägger i matavfallet i kvarnen.
• Vissa typer av material tar längre tid att mala, prova gärna att spola mer vatten. Material som är svårmalet kan slängas bland restavfallet.
• Exempel på saker som är svåra att mala: Stora ben och fiberrika skidor från ärter, bönor och majs.
• Exempel på saker som bör delas i mindre bitar innan de mals: majskolvar, melon-, grapefrukt- och bananskal.
• Exempel på saker som inte bör malas: stora mängder fett och deg samt långa fiskskinn och senor.
• Vanliga stopp åtgärdas genom att rotera skivan med exempelvis skaftet av en träslev och att plocka upp saker med en tång med långt handtag.